Årets Rookie!

Här är resultatet av SFI:s Rookie-satning.
(Tack för idén, Tomas!)

Demokratiserande filmredskap

Jag har konstruerat en liten, smidig och bärbar räls som jag kallar "Mrail" inspirerad av att jag fått säkert hundra mail där unga filmare undrat vad det var för konstruktion jag använde i bakomfilmen till min långfilm Camp Slaughter (ni vet den där filmen som fick Expressen att ifrågasätta varför SFI inte gav mig yrkesförbud). Just den kamerarigg jag använde på Camp Slaughter har jag inte kvar sedan några år och den tillverkas inte längre, därför bestämde jag mig för att konstruera en egen mer anpassad efter egna behov. Min idé är också att den ska vara BILLIG för oberoende filmare att köpa. I dagsläget kostar den drygt fyra tusen kronor (rälsen jag använde på Camp Slaughter kostade närmare tjugofem). Idén med att tillverka rälsen och sälja den är för att jag tycker att det behövs ett redskap som man kan göra snabba och kostnadseffektiva inställningar med. Det som skiljer svensk film från internationellt gångbar film rent visuellt är kameraarbetet. Titta på vilken Hollywood-film som helst. Kameran rör sig ständigt och suger in tittaren i handlingen på ett sätt som statiska kameror inte gör. Så "Mrailen" är mitt bidrag till den Nya Svenska Filmbranschen. Den som står utanför den priviligierade Producentföreningen, SFI, FiV och SVT.

Jag gjorde ett litet test igår eftermiddag för att se exakt hur många inställningar jag hann göra på fem minuter. Det blev tolv åkningar. Visserligen utan skådespelare och ljussättning...men ändå. Normalt är en inställning på fem minuter mycket bra jobbat. En inställning med dolly för att få till en suggestiv åkning ska man normalt sett vara glad om man betar av på en halvtimme. Kan jag hjälpa till att öka inspelningshastigheten på en lågbudgetfilm utanför systemet så hjälper jag till att sänka den totala budgeten utan visuella eftergifter. För DET är det sista vi får göra om vi ska kunna konkurrera internationellt.

Tyvärr hackar YouTube-klipp men ni hajjar poängen:

SFI ska granska SFI

Först blev jag glad när jag läste att Kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth har tillsatt en utredning av kulturen med förläggaren Eva Swartz. Sedan läste jag artikeln i DN närmare och såg att Swartz är vice ordförande i SFI:s styrelse.

Det låter inte förhoppningsfullt. Om staten ska utreda oegentligheter i arbetsförhållanden på ett storföretag brukar man inte anlita styrelseorföranden i bolaget för att göra utredningen.

TILLÄGG: Såg nu att hon inte kommer att sitta själv i utredningen och så minndes jag plötsligt att jag träffat henne för många år sedan på TV4 då hon var väldigt driven och kommersiell. Kanske inte så dumt val trots allt. Tvärtom kanske det kan vara bra med total insyn på SFI.

Läs också Kulturministerns krönika.

Och väldigt bra bloggpost hos Ensamma Morsan.

Kräv Gunnar Carlssons avgång nu

http://www.petitionspot.com/petitions/FreeCissi

Skriv på. Gunnar Carlssons uttalanden är maktfullkomliga och helt osmakliga i ett modernt samhälle. Han jobbar som chef på Statens uppdrag och det är vi som betalar hans lön. Hans personliga strävan i egenskap av chef för SVT Drama att skapa ett statligt filmmonopol måste stoppas av hans arbetsgivare - vi.

SVT:s krigsförklaring

SVT förklarar krig mot den oberoende svenska filmen och de små bolagen och uppstickarna i svensk film. Gunnar Carlsson längtar tillbaka till ett betong-Sverige där det är mer vattentäta skott och mindre konkurrens mellan producenter. Föraktet för entreprenörsskap uttrycker han i den här artikeln i DN.

SFI och Producentföreningen svansar efter lite försiktigt. Höstmörkret sänker sig ytterligare över ett filmland i djup kris. Och en bransch som drivs av fega människor utan visioner och idéer.

Anders Birkeland utgör den enda kontrasten i artikeln.

Man kan ha i huvudet att Gunnar Carlsson, mannen men järnkoll på produktionsekonomi, också ligger bakom SVT:s satsning på Filippa Pierrous TV-serie "Bonsai" som totalt spårade ur budgetmässigt med många miljoner och till slut lades ned då Gunnar konstaterade att han inte kunde färdigställa serien. Snyggt jobbat med våra skattepengar. Gunnar for finansminister. Eller nåt.

SVT är ingen TV-kanal. Det är bara en fasad. I hemlighet är det ett avelsinstitut för imbeciller.

en Schenk från ovan

Schenker måste vara världens sämsta budfirma. Finns det någon som någonsin fått någonting i tid? Någon som någonsin hört av Schenker efter att dom skickat försändelsen på retur bara för att ditt företag inte råkar äga kvarteret där dom ska lämna och har en egen godsmottagning? Varje gång någon ska skicka någonting till mig och jag får veta att det är Schenker som fått uppdraget flashar tanken -"Å nej, jag kommer att få åka ut till Schenkers retur i Liljeholmen och försöka hitta paketet om tre veckor...

Att Schenker befinner sig i en monopolställning i sverige och stora delar av europa gör inte saken bättre.

Videobloggspremiär

Lite inspirerad av en internetbekanting som heter Chris Coppola testar jag nu videobloggandet.

mrail.blogspot.com

No Good TV

Väldigt bra webb-TV-initiativ. En "konkurrent" till Joost är webbkanalen No Good TV. Gene Simmons från Kiss har gått in med pengar i projektet. Ska bli intressant att se vad kanalen drar igång. Om webben kan befria TV från den politiska korrektheten som automatiskt kommer med de höga annonskostnaderna blir jag mer än glad. Vem vet - det kanske slutar med att en TV-kanal kör någon av Jodorowskys filmer.

Helgen

Åt på Folkoperan, såg Blades of Glory (riktigt rolig), hann fika i solen på Ritornos uteservering innan regnet kom, träffat vänner och sett 12 Fördömda Män på TCM som jag av någon obgriplig anledning aldrig sett (91:an Karlsson med en skön krigsfilmsavrundning sista fyrtio minuterna...inte alls vad jag väntat mig).

Min vän C med den fantastiska altanen med rosorna på Kungsholmen skickade en länk till en trailer för den spanska filmen Dödens Svampar (eller nåt liknande). Fantastiskt.

Fredag

Är lite stolt över mig själv för jag sa till en kompis att jag trodde att Darling skulle sluta på 30 000 besökare. Den slutade på 30 564. Vilket innebär att den kan kvittera ut PRS.

Jodorowsky

"Cinema is a bit like Karate. You punch and punch and punch until you achieve magic."
- Alejandro Jodorowsky

The Wicker Man (2006)

Jag hoppas att Neil LaBute fick ett riktigt fett gage för den här filmen. Och Nicholas Cage. Det är svårt att skjuta så långt från målet som den här filmen gjort. Det är knappt man vet var man ska börja. Originalet har en fantisk fingertoppskänsla för hedendomen den beskriver och bra handlag med de ockulta idéerna.

Neil LaBute har någonstans fått för sig att hedningar beter sig ungefär som Amish-folket + människooffer. Han har alltså helt spegelvänt idén. Och när Nicholas Cge anländer till Summerisle så har han ingenting att förlora, har gett upp och är på dekis. Till skillnad från originalets Serageant Howie som är rättrogen, oskuldsfull, naiv och lite självgod (ett perfekt offer med andra ord).

Neil LaButes hedningar skrattar hela tiden ondskefullt, är pryda och förslavade av dogmatiska ideal (tvärtom emot vad hedendomen är alltså). LaBute missade också den lilla detaljen att The Wicker Man är en musikal.

Skräcken i The Wicker Man (originalet) är så enkel och genial. Summerisle är ett paradis. Männsikorna är goda och snälla. Sång och dans överallt. Sexuell frihet. ...men tyvärr grabben - vi måste tänka på grödorna och elda upp dig i vår Wicker Man. Det är ett av dom bäste twist ends som gjorts.

Kontorsutrustning

All kontor behöver en säck. Telefoner, faxar osv är helt sekundära. Det är här man kläcker nya idéer, ser saker ur andra perspektiv och väcker muskler som lätt förtvinar framför allt datorjobbande.

White of the Eye

Nu får någon med lite vett i huvudet ta och remastra och släppa Donald Cammells fantastiska "White of the Eye"(1986) på DVD. Med mycket möda och besvär kan man få tag i något begagnat VHS-ex av filmen och det duger inte. "White of the Eye" är en kulturskatt skänkt till oss av en av 1900-talets mest originella filmskapare. Den är djupt märklig och stora delar av den oförklarlig (och sedan Cammell tog livet av sig lär vi aldrig få någon förklaring av alla referenser till "sändningar" och "repriser" och alla bilder av parabolantenner). Förutom att filmen är otroligt vusuellt stark, makalöst klippt och fantastiskt stilsäker så är dialogen också helt fantastisk. Som när Mr White (spelad av David Keith) får tokspelet, smetar in sig i rödfärg och beväpnad till tänderna börjar spränga sönder omvärlden med dynamit:

Danielle White (dottern): Dad exploded the bed.
Joan White: Danielle, are you okay?
Danielle White: Dad's wearing a bunch of hotdogs.

En del gillar inte slutet - men jag tycker att dom har helt fel.


När filmen hade premiär i USA så ville MPAA ge den en X-rating. Marlon Brando skrev då ett personligt brev och bönade MPAA att tänka om och det funkade tydligen. Brando var god vän med Cammell tills han stack en stor fet kniv i ryggen på honom under arbetet med deras gemensamma projekt "Jericho". Det var över huvud taget ganska många som stack knivar i ryggen på Cammell som i sin tur var komprimisslös. Jag fattar aldrig varför Cammel spenderade sitt liv på att försöka få mainstreamfolkets godkännande. Det kostade honom bara livet till slut. Han var alldeles för bra för Tinseltown.

Kinsey

Jag lärde mig alldeles nyss att det var Alfred Kinsey som följde med Kenneth Anger till klostret Thelema på Sicilien för att försöka rädda och restaurera resterna av Crowleys illustrationer i byggnaden. Mindboggling. Och ändå inte.

Jag hade missat att Kinseys stora intresse för Mäster Perdurabo är en liten älsklingskonspirationsteori hos reaktionära konservativa kristna grupper som tycker att folk har alldeles för mycket sex med varandra (särskilt upprörande är naturligtvis homosexualitet). Kinsey var förstås intresserad av Crowleys liberala filosofi som bröt mot alla traditioner och placerar individen i centrum.

Bibeltemplet har en paranoid artikel som är rätt komisk.

Alf Sjöberg

Lyssna nu latmaskar:

En svensk film får inte kosta mer än 350.000 kronor (de begränsade avsättningsområdena, etc.) Försynen har i sin allvishet förskonat oss från möjligheten att göra vräkiga s. k. storfilmer.

Låt oss följaktligen inse vår fattigdoms betydelse! Låt oss tvinga vår slöhet och oförmåga till besatthet över de små medlens möjligheter.
- Alf Sjöberg ur en intervju i Biografägarnas Tidning 1946

Och för er som inte har koll på vem Alf Sjöberg var kan jag berätta att han är den enda svenska filmare som gjort svensk film i episkt format i romersk tid - komplett med Jesus korsfästelse på Golgata.